Energiboost eller energitjuv

Funderar på det här med vad som gör att vi upplever energikickar och vad det är som gör att vi även kan uppleva att det finns energitjuvar.

Jag börjar med ”energiboostarna”.
I mitt fall tänker jag på alla de människor som med osjälvisk ödmjukhet delar med sig. Av arbetsrelaterade erfarenheter, tips om uppdrag, rekommendationer av allehanda slag, livserfarenheter. Och de företagare som fattat galoppen när de har som hederskodex att ALDRIG tala illa om en konkurrent utan tvärtom kan berätta vad konkurrenten gör bra.
Visst är det härligt!
Vidare tänker jag på alla de människor som verkligen SER människorna de möter. Lyssnar in, möter med blicken och stannar upp för att finnas där och då med alla sina sinnen.
Visst är DET härligt!
Sedan har vi energitjuvarna.
De människor jag tänker på här är de som är tvärtom mot det jag beskrivit innan här. De människor som i tidig ålder fått Jantelagen inpräntad av sina föräldrar och aldrig fått möjligheten eller tagit chansen att bryta sig loss från denna hemska lag.
De människor som ihärdigt ropar: ”Det är inte rättvist!”, ”Varför får han och inte jag!”, ”Om inte om hade funnits…”
Alla de människor som har tagit på sig den tjocka, ulliga offerkoftan som hela tiden sticks…
Idag har jag startat min dag, ivrigt påhejad av vänner, som med glada tillrop önskat mig ”lycka till”!
Massor med osjälviska medmänniskor som unnar andra framgång i livet, på arbetet och inom alla andra livsområden.
Tänk vad mycket ljusare och lättare dessa människor har det.
Så, mina vänner: Ta av er offerkoftan, hoppa lite jämfota framför spegeln för att ladda batterierna med positiv energi.
Jag LOVAR att dagen börjar med ett leende och en positiv attityd. Fylld av möjlighetstänk.
/Janet
Cecilie Östby

Jag håller verkligen med dig, Janet! Så viktig sak du tar upp att energitjuvarna i själva verket fått Jante med sig tidigt. Att offerkoftan kanske till och med beror på att de inte själva är medvetna om att det är den de har på sig. Ofta tänker jag att det är så att människor agerar och reagerar utifrån vilka dem är, medan vi oftast tolkar det som en kritik mot dem vi är. Vad tänker du om det? Kram till dig!

my4tune

Hej Cecilie. Vad kul med din reflektion. Enligt mitt sätt att se det (rätt eller fel) så agerar vi utifrån rädslan. Rädslan kan ju stå för en massa saker som vi inte vet om. Jag gör alltid mitt bästa för att se bakom detta. Ibland misslyckas jag men för det mesta funkar det. Men jag kan bli frustrerad ibland över att människor mår så pass illa att de agerar utifrån missunnsamhet och avundsjuka. På grund av okunskap.

För jag tänker så här: alla vi människor gör vårt bästa utifrån den kunskap vi har. Eller hur :)?
Kram tillbaka!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *